Medierna i Sverige finansieras huvudsakligen av annonser och konsumentbetalningar. Annonsmarknaden påverkas i hög grad negativt i en konjunktursvacka. Mediavision kan dock visa att hushållens intresse att betala för media, till exempel genom abonnemang och prenumerationer, fortsätter att öka – trots det ekonomiska läget. För många mediebolag lär konsumentintäkterna öka i betydelse om Sverige går in i lågkonjunktur.

Svenskarnas utlägg för medier har succesivt ökat och trots ekonomisk oro var 2022 inget undantag. Hushållens genomsnittliga medieutgifter ökade hela 8 procent jämfört med 2021, och uppgår nu till 685 kronor per månad. Sett över de tre huvudkategorierna text, ljud och video¹ ökade ljudtjänsterna mest, med hela 12 procent. Samtidigt växte text med 5 procent och video med 9 procent jämfört 2021. För annonsmarknaden var utvecklingen betydligt svagare och enligt IRM noterades till och med en minskning med drygt 2 procent under årets sista kvartal, jämfört samma period 2021.

 

 

För annonsintäkterna 2023 skattar IRM en fortsatt nedgång med 0,7 procent. För konsumentutgifterna ser Mediavision idag inga tecken till en liknande nedgång. Tvärtom visar preliminära siffror under årets första månader på fortsatt tillväxt. Slutsatsen är att konsumentbetalningarna är stabila eller ökande, trots ekonomisk oro. När konsumenterna får svara på frågan kring sina planer för ekonomiskt tuffare tider, är det andra utgifter som får stryka på foten.

– Vi känner igen det här mönstret från tidigare konjunktursvackor. Hushållens utgifter för medier är betydligt mer stabila än annonsintäkterna, kommenterar Marie Nilsson, VD på Mediavision. Därför är det extra viktigt i dessa tider att noga följa till exempel kundernas nöjdhet och priskänslighet. Att sampaketera olika typer av medietjänster kan också vara ett sätt att stärka relationen till konsumenterna.

 

¹Text: Digitala/tryckta tidningar, magasin och böcker (abonnemang och styckköp) Ljud: ljudböcker, musik och podcast (abonnemang och styckköp) Video: Trad. TV, SVOD, TVOD, bio och DVD/Blu-ray.

Hushållens utgifter för medieköp fortsätter att öka. I tredje kvartalet noteras en ny rekordnivå på 855 kronor i genomsnitt per månad och hushåll. Trots svagare ekonomi ökar utgifterna sex procent jämfört med samma period i fjol. Detta slår Mediavision fast i det tredje kvartalets analys av svensk medieekonomi. Det som framför allt drivit upp utgifterna är hushållens ökade styckköp, i synnerhet av biobiljetter. Antal hushåll som köpte biobiljetter ökade nära 40 procent jämfört samma period i fjol.

Trots försämrad privatekonomi ökar hushållens utlägg för medietjänster. I tredje kvartalet i år uppmäts en ny rekordnivå på 855 kronor per månad, vilket motsvarar en tillväxt på 45 kronor eller sex procent jämfört med samma period förra året. I analysen ingår alla sorters medieköp, såväl abonnemang för till exempel dagspress och videotjänster, som styckköp av till exempel bio. Mediavision kan konstatera att tillväxten framför allt drivs av ökade bioutgifter, även om styckköp av till exempel TV-spel också ökar. Under Q3 köpte i genomsnitt 25 procent av hushållen minst en biobiljett per månad, vilket är en kraftig ökning jämfört med samma period 2022. En starkt bidragande orsak är sommarens lansering av storfilmer så som Barbie och Oppenheimer, som båda lockade en bred publik till biograferna. Men trots ökningen är månadsräckvidden för bio fortsatt signifikant lägre än innan pandemin.

 

 

– Precis som i tidigare lågkonjunkturer ser vi att betalda medietjänster klarar sig bra, kommenterar Marie Nilsson, VD för Mediavision. När andra stora utgifter får stå tillbaka är medietillgång något som många prioriterar. Det här är ett bevis på mediernas starka roll i svenskarnas liv och kanske i synnerhet när tiderna är oroliga.