Medierna i Sverige finansieras huvudsakligen av annonser och konsumentbetalningar. Annonsmarknaden påverkas i hög grad negativt i en konjunktursvacka. Mediavision kan dock visa att hushållens intresse att betala för media, till exempel genom abonnemang och prenumerationer, fortsätter att öka – trots det ekonomiska läget. För många mediebolag lär konsumentintäkterna öka i betydelse om Sverige går in i lågkonjunktur.
Svenskarnas utlägg för medier har succesivt ökat och trots ekonomisk oro var 2022 inget undantag. Hushållens genomsnittliga medieutgifter ökade hela 8 procent jämfört med 2021, och uppgår nu till 685 kronor per månad. Sett över de tre huvudkategorierna text, ljud och video¹ ökade ljudtjänsterna mest, med hela 12 procent. Samtidigt växte text med 5 procent och video med 9 procent jämfört 2021. För annonsmarknaden var utvecklingen betydligt svagare och enligt IRM noterades till och med en minskning med drygt 2 procent under årets sista kvartal, jämfört samma period 2021.
För annonsintäkterna 2023 skattar IRM en fortsatt nedgång med 0,7 procent. För konsumentutgifterna ser Mediavision idag inga tecken till en liknande nedgång. Tvärtom visar preliminära siffror under årets första månader på fortsatt tillväxt. Slutsatsen är att konsumentbetalningarna är stabila eller ökande, trots ekonomisk oro. När konsumenterna får svara på frågan kring sina planer för ekonomiskt tuffare tider, är det andra utgifter som får stryka på foten.
– Vi känner igen det här mönstret från tidigare konjunktursvackor. Hushållens utgifter för medier är betydligt mer stabila än annonsintäkterna, kommenterar Marie Nilsson, VD på Mediavision. Därför är det extra viktigt i dessa tider att noga följa till exempel kundernas nöjdhet och priskänslighet. Att sampaketera olika typer av medietjänster kan också vara ett sätt att stärka relationen till konsumenterna.
¹Text: Digitala/tryckta tidningar, magasin och böcker (abonnemang och styckköp) Ljud: ljudböcker, musik och podcast (abonnemang och styckköp) Video: Trad. TV, SVOD, TVOD, bio och DVD/Blu-ray.
Under första kvartalet 2023 noteras återigen en betydande tillväxt för betalda streamingtjänster, s k SVOD. Detta efter en tydlig inbromsning under förra året. Att fler hushåll nu väljer att skaffa streamingabonnemang förklaras framför allt av att abonnemangen är paketerade (”bundlade”) tillsammans med betal-tv. Detta konstaterar Mediavision i den senaste analysen av den svenska streamingmarknaden.
Hushållspenetrationen för betalda streamingtjänster i Sverige ökade hela 9 procent första kvartalet, jämfört samma period 2022. Detta är ett skifte, efter en period av relativt långsam tillväxt. Idag har nära 70 procent av hushållen i Sverige minst en betald streamingtjänst, antingen som fristående abonnemang eller i paket med en annan tjänst (”bundlat”, förkortat B-SVOD), oftast betal-TV. Det är framför allt dessa paketerbjudanden som nu driver marknadens tillväxt. Just denna abonnemangstyp ökade hela 15 procent i Q1 och finns nu i vart fjärde hushåll.
Det är framför allt hushåll som tidigare inte haft betalda streamingtjänster som nu lockas av den nya sortens paketering. TV-operatörer, exempelvis Telia och Tele2, har på bred front lanserat streaminginnehåll tillsammans med sitt traditionella TV-utbud. Sannolikt påverkar det att priset på de nya innehållspaketen uppfattas som attraktivt. När abonnemang ”bundlas” med en annan tjänst blir det i regel billigare än att styckköpa.
– Bundlade erbjudanden har utvecklats snabbt, med växande utbud hos allt fler TV-operatörer. Nu ser vi att dessa paket också lockat helt nya hushåll, som tidigare inte har haft betalda streamingtjänster. Mycket talar för att detta fortsätter, eftersom det drivit både ökad tillgång och marknadsomsättning säger Marie Nilsson, VD på Mediavision.